Häromdagen var jag och Linnea ute och tog en öl. När vi klev in på puben spelades ”She’s like the wind”, ni vet Dirty Dancing-låten? Linnea blev eld och lågor, jag var åtminstone förhållandevis road. Låten slutar, men spelas om. Linnea utropar ”Ja, en gång till!” och är överlycklig. Och en gång till. Jag är förbannad. Till slut slutar låten.

Jag: Om de spelar den här en gång till dör jag.
Linnea, nynnar: She’s like the wind… Dam di dam…
(Ny låt börjar spelas.)
Jag: TACK GODE GUD!
Jag och Linnea börjar prata normalt igen. Plötsligt, mitt i en rapp: ”Shes like the wind yo yo yo”.
Jag dog. Vi dog. Skrattdamp. Bruden i baren fattar hinten. Byter låt.

Projekt pelargon går lite sådär om jag ska vara ärlig. Det ena ser nästan ut som den ska. Den andra ser mest ut som någon salladsväxt. Jag som varit så stolt att de levt (överlevt) i nästan en månad...

(Nu ska jag fortsätta morgonfikan i solen.)

Förstå oron du känner när du möter en chihuahua som kör en Volvo V70.

Sitter och väntar på min kollega. Han är sen och jag höll på allvar att svälta ihjäl. Min mage kändes som ett svart hål i yttre rymden. Jag trodde jag skulle dö. Vi ska åka och äta när han kommer om några minuter, men det går ju inte om jag svälter ihjäl. Så nu sitter jag och äter förrätt i kvällssolen. Man måste ju ta hand om sig själv.

Hade en väldigt mysig kväll med en av mina absoluta favoriter igår med grillat. Idag har bara varit en solig, flamsig och samtidigt effektiv dag. Ikväll står kvällsjobb på schemat, och sen, sen är det nästan helg. Jag ska bara dricka öl, grilla och sola. Jobbigt liv.

För övrigt har jag nog blivit dement. Sen lunchen har jag glömt följande: mina nycklar (kom på detta när vi åkt hela vägen från Väsby till Sollentuna och jag behövde min nycklar), min mobil (fick åka tillbaka till Sollentuna när vi väl kommit dit) samt min ålder. Jag satt på allvar i flera minuter och försökte lista ut exakt hur gammal jag blir i sommar. Oroande. Igår glömde jag bort hur jag tog mig till jobbet och började leta efter min cykel. Jag hade åkt buss…

Om du vill ha lite spänning i vardagen är följande ett utmärkt sätt att ge sig själv lite adrenalinpåslag. Är du dessutom lite dement kan du få hjärtat i halsgropen flera gånger.

Låt bli att byta ut den trasiga glödlampan i din tvättstuga/badrum. Tvätta sedan en vit tvätt med minst ett vitt lakan. Häng sedan upp det på tork på handukshållaren, tänk på att ge det en lite spöklik form. Gå sedan upp mitt i natten, yrvaken och förvirrad och drick vatten på toaletten. Har du tur hinner du få fullkomlig panik över spöket som chillar i mörkret i din tvättstuga. Upprepa gärna detta flera gånger. Ju mer sömnig du är i ögonen, desto bättre effekt får du.

Detta fungerar allra bäst om du prioriterar bort uppgiften att plocka bort lakanet. Då kan du få samma effekt flera nätter i rad.

(Bör ej provas av gravida kvinnor och personer med hjärtproblem.)

Igår satt jag på min älskade balkong som vanligt när jag plötsligt upptäckte en enorm geting i kolibristorlek som var på oväntat (ovälkommet) besök. Det var rasande arg över att vara fast bakom glaset och stångade frustrerat glasrutan. Jag satt som försenad och hoppades att den inte skulle upptäcka mig. Sådär satt jag en bra stund (övergick efter ett tag till att blåsa rök på den i hopp om att den skulle gasas ihjäl) fram tills Linnea ringde och skulle hämta upp mig. Jag kastade mig snabbt som vinden mot dörren och försvann innan odjuret uppmärksammat min existens.

Vi åkte till Edsbergsparken ett par timmar med Uffe, Davve och Sara (och pyttelilla Smilla). När jag kom hem halv elva hade jag samlat tillräckligt mycket mod för att smyga ut till monstrets tillhåll. Jag lyste med mobilen och en braständare och hittade den sovande i en springa mellan fönsterna. Där satt den och knoppade helt nöjd, på min älskade balkong! Ilskan steg inom mig. Det här var min oas och det här lilla krypet betalar inte ens hyra! Jag tog ett djupt andetag och påbörjade min massaker av den äckliga förväxta getingen. Ett tag vaknade han till och blev arg. Att bli grillad levande var tydligen ingen hit. Men jag och min braständare var unstoppable och slutade inte förrän min ofrivilliga hyresgäst hade åkt till getinghimlen.

Känner mig som en hycklare. Ska inte jag föreställa en djurvän? Men balkongen är åtminstone återtagen.

En ihopskrynklad och mycket liten mördargeting.

Min hund är inte det minsta förmänskligad. Hon råkar bara vara en divig kelgris som älskar närhet.

Gissa vem som får rulla ihop sig vid fotändan...?

Note to self: läs aldrig sista halvan av tidernas läskigaste självbiografi innan läggdags. Särskilt inte om den handlar om en av tidernas största pedofilhärvor och det inte finns någon bredvid som kan leka tuff och skrämma bort eventuella mardrömmar.

Känner mig totalt jävla okaxig just nu.

Igår hade jag en skitkväll. En början till en skitkväll i alla fall. Ibland om jag råkar ha en dålig dag och blir grinig får jag städimpulser. Jag vill skura alla skåpluckor, rengöra kökslådor, organisera linneskåpet och skrubba badkaret. Jag kan hålla på i flera timmar. Å andra sidan finns det nog värre krishanteringsmetoder än så. De enda som lider genom det här är mina flockar med halvtama dammråttor.

Vem sov i gästrummet hos min far senast? Och vem har läst denna bok som godnattsaga?

Visst, jag kan köpa att den finns. Antagligen en systers gamla present från ett roat kompisgäng, men varför ligger den och försöker bjuda in en till läsning...?

Skön helg och rolig valborg med spontant kalas hos Johan. Dagen efter kalasandet fick jag sms:a honom och skriva: ”kasta inte linnet som ligger under en salthög på din diskbänk.” Jag trodde aldrig jag skulle ha anledning att skicka ett sånt sms. Att gömma Idas linne under salt hör med andra ord inte till vanligheten.

Igår var jag ute och promenerade i solen i Norrviken som luktade fisk. Från högst upp i Viby till vattnet luktade det fisk. Vidrigt. Jag har lagt upp en förfrågan på vår jobb-Facebook. ”Varför luktade det fisk i Norrviken igår?” Förväntansfull inför svaret. Antingen har en blåval strandat nere vid vattnet (jag letade men hittade den inte, men hey, det finns många stränder att stranda på) eller så har någon byggt en fiskpinnefabrik mitt i Norrvikens villaområde. Stämmer det sistnämnda är det antagligen en mycket föraktad man.