Lämna namn och telefonnummer efter tonen så ringer jag upp.
Jag har en väldigt underhållande vän som är en av få som lämnar röstmeddelanden på min telefon. På midsommardagsmorgonen låg jag och fnittrade hysteriskt åt meddelandena som han lämnat under midsommarafton. Det första var normalt i ring-mig-stil. Nästa var ett vrål "PAAAAAAAULIIIIIIINEEE!" och sådär höll det på i några meddelanden till. Helgen innan dess trillade några liknande in vid fyratiden på morgonen.
Nyss lyssnade jag av min telefonsvarare. (Det låter som att jag är usel på att svara i telefon, men människan envisas med att ringa när jag jobbar eller bakar tårta). Han har bytt stil helt. Från hysteriska vrål är det numera en myndig röst som presenterar för- och efternamn följt av ett telefonnummer. Som om jag inte vet vem människan är utan efternamnet, och som om jag inte har telefonnumret i min telefon.
Att tillägga är att människan är en så kallad bonde som lever i glesbygden i småland. Antagligen är det här med telefonsvarare ett nytt fenomen där. (Förlåt. Jag kunde inte låta bli.)
pysslar
Just nu bakar jag tårta. Det blir kanske tidernas godaste tårta. Ett lager banangräddmos (låter vidrigt, ser rätt vidrigt ut men är det godaste som finns), vaniljkräm, hallonsylt, marängbotten, grädde och jordgubbar och lite dekorationer. Jag förstår inte varför alla alltid tycker att jag har onormalt mycket ingredienser i mina tårtor. Nåväl, de tycker det fram tills de smakat min tårta. Då vill de aldrig mer äta något annat. Vilken jobbig talang jag har.
Nu har vi dock ett litet problem. Jag får inte äta tårtan innan imorgon eftermiddag. Alla gegg-ingredienser har redan fixats så att det får gotta till sig. Men en halvfärdig tårta är bättre än ingen tårta alls. Därför är jag högst orolig att jag inatt kommer att gå upp i sömnen, slita fram tårtan och köra ansiktet rakt ner i den och hetsäta innan jag vaknar. Kan hända. Pinsamt att behöva förklara det för kollegorna imorgon när nyckeldelen på vår picknick saknas. Kanske kör den där att "hunden åt upp den..." Min monsterstora chihuahua som kan öppna kylskåpet.
Banan-gegga. Gott.
planer
Igår bokade jag och Linnea biljetter till Grekland. Jag är totalt överlycklig. Sen kom jag på att jag skulle tvingas vara ifrån Hollie i två veckor i sträck. Jag blev spyfärdig och gråtfärdig samtidigt. Så nu har jag bokat om min Gotlandsresa en aning så att jag får knarka lite chihuahuavalp innan jag åker till Tofta och kalasar. Det innebär att jag får åka själv och högst obekväma tider, men strunt samma. Jag får gå långa, tidiga morgonpromenader och lära Hollie att blåmesar inte är mat, medan de andra är och festar. Såhär i efterhand känns det aningen bisarrt.
Iallafall. Grekland kommer bli underbart. Vi ska lösa kordsord, läsa, diskutera livets mening och strosa runt i solnedgången. Ungefär. Jag vill gärna att det ska vara tänkt så. Men om vi lägger till lite öl i den där bilden av vår semester så kanske den blir någorlunda rättvis. Okej. Ganska mycket öl. Och lite dans.
summerburst
Insåg just att jag glömt dela med mig av mina risiga mobilbilder från Summerburst. Galet lyckad helg och en minst sagt ordentlig start på sommaren.
Förortskonst
Först trodde jag någon dumpat ett barn vid parkeringshusen. Sen insåg jag att det bara var lite slumpmässig, oplanerad förortskonst.
En knapp
Blir alltid så nyfiken på den här knappen på vår kaffemaskin. Undrar om det smakar korv eller wienerbröd...
superkvinnan
Tänker att jag har en lugn och ledig kväll framför mig. Börjar planera den med hundvalpsmys, Polly och en film. Blir abrupt påmind om att kvällsjobb är inbokat. Pollyn börjar kännas avlägsen. Får två minuter senare ett telefonsamtal där jag påminns om att jag också ska på konsert ikväll. Pollyn dog.
Hur lyckas jag alltid med det här?
Pysslar, knåpar och pillrar med tider, restid och prioriteringar i några minuter innan jag vrålar "ALLT LÖSER SIG!". Mina kollegor stirrar misstänksamt på mig. Blir sen arg igen. Vem i helvete ska ta hand om min hund? Panikringer bäztiz som ställer upp.
Sak samma att jag har häcken full till sen kväll, jag kommer hinna med både jobb och nöje och Hollie får bra barnvakt. Se där, allt löser sig. Och ja, ni har min tillåtelse att kalla mig superkvinnan. Nu ska jag fortsätta med min lunch framför datorn. Superkvinnor tar förstås ingen normal lunch.
fotboll
Fotbollen igår kan diskuteras i all oändlighet. (VAD FAN HÄNDE SVERIGE?) I alla fall. Omständigheterna under mitt fotbollstittande var trevliga. Vi hade flyttat ut TV:n på Marcus altan och satt där ute och tjoade istället. Med infravärme och myggljus. Man måste ju älska svensk sommar.
för stämningens skull
EM gör att det känns totalt motiverat att ha flätor, gula rosettörhängen och gul-blått band i håret. Snart bär det av till Mackan för fotbollshets och testosteronförgiftning.
en sjuk ovana
Jag har många halvrisiga vanor, men den här är utan tvekan den märkligaste. Jag nynnar på bröllopsvalsen, ofta och totalt okontrollerat. Jag är helt seriös när jag påstår att det händer minst två gånger per dag. När jag som minst anar det börjar jag utan att tänka mig för nynna på den där satans melodin. Så fort jag insett det får jag stoppa mig och lite diskret fada ut och hoppas att ingen märkt det. Oftast gör folk tyvärr det.
De på jobbet har vant sig, även om det tog ett tag. Andra tror oftast att jag bara är helt galet taggad på att gifta mig (inte särskilt sant). Förutom att det lilla nynnandet uppstår under dagarna då och då gör det ofta det på kvällarna innan jag somnar också. Som en mycket sjuk godnattvisa.
Väntar med fasa på dagen när jag utan att tänka mig för börja nynna på denna på en dejt.
lycka
Ser man någonsin så genuint lycklig ut som en lördagkväll med ett glas vin i handen, fler i kroppen och några till på ingång? Mycket tveksamt.
klipp klipp
Bakar jag inte bröd mitt i natten trollar jag en skinnjacka till en väst. Alla dessa impulser förstör min sömn.
