Jag kom in lycklig på kontoret idag. Jag utropade att jag hittat någon som jag skulle vilja adoptera till farfar eller morfar. Det där med titlar är inte så viktigt faktiskt.

 

Ingen blev imponerad. De sa att det var konstigt bara. 

 

Jag förstår inte! Jag är bestört! Här har jag som genom ett mirakel hittat en person som är så fantastisk att jag med glädje skulle ha den i min familj. Eller som en låtsassläkting eller något. Inser inte folk hur svårt det är att hitta människor som är SÅ bra? 

 

Vid närmre eftertanke är de nog faktiskt bara avundsjuka. Alla vill väl bara hux flux hitta en morfar eller farfar eller vad han nu ska få äran att bli.