Örongodis

Det är något med mig och öron. Inte människoöron. Det vore sjukt. Men öron på kläder. De är mycket sällsynta (inte lika mycket nu för tiden, men ändå) så jag blir helt till mig om jag ser något. Har det öron på så måste jag ha det. Jag vet inte varför. Jag tycker det är lite mysigt bara.
 
Uffe säger att jag har animalistisk schizofreni. Jäkla hobbydoktor.
 
Men jag hade ändå sagt åt mig själv att lugna ner mig. Det finns en gräns för hur många mössor och tröjor med små öron på som en människa kan ha utan att betraktas som en fara för allmänheten. Jag nådde den gränsen för ett bra tag sedan. 
 
Men idag hade jag varit jätteduktig. Sen såg jag den. En v ä s t.
 
Jag har inte en enda väst med öron på. Himla dumt det här. Det bara blev så. En väst och två öron rikare.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0