Har under kvällen roat mig med att skapa lite elektronikkaos. "Grejen" flög ur den andra "grejen" och jag blev livrädd.

Jag tassade försiktigt runt hålet i väggen och stirrade misstänksamt på det medan jag mms:ade bild på sattyget till en elektrikervän. (Alla borde ha minst en sådan). Han menade efter att ha bedömt kaosfaktorn att jag kunde klara det själv.

Elektriker: Du trycker in det i väggen bara.
Jag: Kan jag få en stöt?!
Elektriker: Det vet man aldrig!
Jag: (Hulkande) Herregud! Rädda mig! (Hann ungefär se mitt liv passera i revy.)

Nu är kaoset åtgärdat och ordningen återställd. Nog med drama för mig dock. Har ynklig krupit ner i sängen med en hundvalp och "Svindlande höjder".

Inget är stressreducerande som en 1800-talsroman.