Man kan tänka sig att Hollie skulle börja morra, alternativt skälla, på de underliga djuren. Det gör hon inte. Istället ställde hon sig började beta. Då menar jag inte äta på ett normalt hundvis äta ett par grässtrån, nej, hon knatade runt som en underlig och mycket liten ko och tryckte i sig gräs. Precis som fåren. Hon försöker smälta in på något vis. Sen eskalerade det hela. Hollie började stjäla gräs ur min hand och ryckte gräs ur de högst förvånade lammens munnar när de sträcke ut huvudet genom gallret för att få mer gräs.

Besvärande och gulligt på samma gång. När lammen började se ledsna ut gav jag upp försöken att få min hund att bete sig som en hund, ursäktade mig mot mina nyfunna vänner och gick vidare med mitt chihuahualamm.

Hollie leker vårtbitare...