Torsdagar vid den här tiden är alltid lite speciella. Jag är larvigt kärleksfnittrig på hästlycka efter veckans ridlektion och blir alltid lite ofokuserad och hyper. Men jag har hamnat ur fas lite grann. Förra veckans ridning gick bort för min del, och idag var det teori. Jättebra det där, att lära sig om sjukdomar och stamtavlor, men jag vill ju rida.

 

Därför blir jag alltid lite tjurig när det är teori. Jag kan liksom inte låta bli. Demonstrativt ser jag lite ledsen (närmast förkrossad) ut när instruktören presenterar faktumet: "Jaha! Idag ska vi prata teckning, färg och sjukdom."  

För att ta någon notis om allt som sägs, vilket egentligen är bra saker, det är bara jag som är så barnslig, så upprepar jag i mitt huvud gång på gång: "om jag ska ha en egen häst måste jag kunna det här". Till slut klämmer jag fram ett artigt leende och försöker delta aktivt som en duktig tjej. Svårt det där.

 

Men jag överlevde kvällen utan att vara uppenbart fjantig och barnslig (vill helst lägga mig på marken 3-åring-style och skrika mig röd i ansiktet och banka nävarna i stengolvet). Mycket stolt. Duktig tjej.