Jag är inne på min tredje dag som helt och hållet rökfri. Jag har haft mina perioder till och från, men jag har inte gjort ett seriöst försök att sluta helt och hållet sen jag trillade dit igen vid sommarsyndandet i somras (och det blev en ful ovana som än en gång klängde sig fast till vintern).

Det går ganska bra. Jag äter larvigt mycket nötter och torkade bär. Mest för att ha som lite tröst. Det känns lite tomt. Det blir inga pauser när man kan stå och fundera över livet. Inget särskilt att göra när man promenerar från punkt A till punkt B.

Mest stolt är jag över att jag lyckas behålla fattningen. När jag slutade snusa var jag som en tickande bomb och det krävdes en hel del behärskning för att inte visa den stup i kvarten. Under den första veckan lärde sig alla i min omgivning att ta det lite extra försiktigt med mig. Okej, extreeeeemt försiktigt.

Nu är jag nästan som vanligt, men viss betoning på nästan. Lite ömtålig. Lite grinig. Men värre än så är det inte.

Inte just nu i alla fall. Om några minuter kommer jag antagligen tycka att allt är eländigt igen. Det svänger liksom lite grann. Eller mycket.

Den ekonomiska vinsten har dock uteblivit helt. Nikotintuggummin, nötter och bär är vidrigt dyra substitut. Måste hitta något nytt. Typ havregryn. Gott.